Under hela min barndom
har jag firat traditionella jular med familj och släktingar. Jag har en stor
släkt och tillsammans med alla dem; mormödrar, kusiner, farbröder och mostrar, har
mina föräldrar alltid varit måna om att samla stora delar av släkten för
traditionellt firande varje år. Trots att många i släkten är bosatta utomlands
och inte alltid kommer till Sverige över jul så har vi nog aldrig varit färre
än 15 personer, men oftast många fler. Under de första åren av mitt liv var vi
alltid hos min farmor och farfar på landet där varje familj inkvarterade
sig och stannade sedan i minst tre dagar. Under de dagarna rymdes allt
från dopp i grytan, julstrumpor, pepparkaksbak, griljering av skinka och allt
det där andra. Att kliva in i farmor och farfars hus under den perioden kändes som
att kliva rakt in i ett sagoland.
Trots dessa "sagojular" så tvekade jag inte att helt byta riktning efter att jag lämnade
barndomen bakom mig. Kanske beror det på att min reslusta fick sig en skjuts
under tonåren och att jag sedan inte kunde stoppa mig själv, kanske beror det
på att jag i 20-årsåldern gick in i en ny fas i livet som ”young professional”
med en likasinnad, nyfiken och partylysten sambo och soulmate. Under det
senaste decenniet har mina jular varit allt annat än traditionella och
familjeburna, utan istället ganska okonventionella, lite crazy och alldeles,
alldeles uuunderbara. Jag har oftast befunnit mig utomlands, i en storstad, där
jag tagit in nya seder och traditioner men framför allt improviserat fram ett
fantastiskt, okonventionellt julfirande.
Jag kommer att vara
bortrest i år igen och kommer nog inte ha så mycket tid att blogga. Jag har
istället lagt in ett antal blogginlägg, som kommer att publiceras under
helgdagarna, om några ”icke-traditionella" jular jag haft.
Stay tuned!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar