tisdag 6 december 2011

To believe in your own career


När jag flyttade tillbaka till Stockholm för drygt ett år sedan, efter att ha bott och arbetat utomlands i många år, visste jag att det skulle bli tufft. Trots att jag haft en bra karriär i andra länder betydde det inte nödvändigtvis att jag skulle tas emot med öppna armar av svenska byråer. I min bransch är det minst lika viktigt med kontakter som en gedigen utbildning eller ett starkt CV och eftersom jag aldrig hade jobbat på den svenska marknaden tidigare, utan byggt upp hela mitt kontaktnät utomlands, var oddsen emot mig redan från början.

När jag väl hade bestämt mig för att flytta tillbaka till Stockholm och börja jobba på den marknaden la jag därför extra mycket fokus på att visualisera (och ställa in mig på) mitt nya liv som "PR-konsult på en Stockholmsbyrå" för att få igång positiva vibrationer som skulle hjälpa mig att uppnå målet. Efter att jag för några år sedan hade läst en bok om attraktionslagen, och sedan ständigt uppdaterat mig på vad den innebär, visste jag att den funkar för mig och att det är det bästa sättet för mig att nå mina mål och få det jag vill ha.

Attraktionslagen är egentligen oerhört simpel och logisk. Jag skapar min verklighet och mitt liv utifrån mina tankar. I praktiken innebär det att om jag går runt och oroar mig för min karriär, irriterar mig på sådana som lyckas bättre än mig och är bekymrad över hur min karriär ska utveckla sig i framtiden så attraherar jag alla dessa negativa händelser som  jag tänker på. Jag attraherar färre jobbalternativ och utvecklingsmöjligheter, ointresse från arbetsgivare och dessutom negativ energi från människor som inte kan eller vill vara till hjälp. Ja, jag sa ju att den är simpel ;-)

Hur som helst, det är inte alltid lätt att tänka positivt och tro på att man ska lyckas, speciellt om man redan har låtit de negativa tankarna ta över så att man hamnat i ett dåligt utgångsläge. Jag brukar lösa det med att på förhand skapa, eller föreställa mig, en situation som jag vill ha. Alltså, vid den här tidpunkten såg jag först till att bestämma mig för vilken byrå jag skulle jobba på, vart jag skulle bo och hur mina dagar skulle se ut på ett ungefär. Efter det började jag göra konkreta förändringar i mitt liv trots att jag knappt ens påbörjat ansökningsprocessen! Jag bokade flygbiljett till Sverige, kollade upp lägenheten i Stockholm som jag skulle bo i och planerade hur den skulle inredas, jag satt till och med och kollade upp vilket gym som låg närmast kontoret eftersom jag alltid varit medlem på gym som ligger på bekvämt avstånd från jobbet. Jag hade inte ens skickat ut mitt första ansökningsbrev, jag hade inte ens flyttat till Sverige ännu, jag hade ingen lön alls (!) men jag planerade redan för en situation som jag snart skulle befinna mig i. (Observera att jag hela tiden skriver SKULLE inte VILLE. Jag VISSTE att jag snart SKULLE befinna mig där och tvekade inte). Sedan satte jag igång att visualisera mig själv i den situationen. Jag såg mig själv vakna i min nya Stockholmslägenhet, kliva upp och promenera till jobbet. Väl inne på kontoret såg jag mig själv sitta framför datorn och ha möten tillsammans med mina nya kollegor (på den byrån som jag allra helst ville jobba för). Och så fortsatte visualiseringen sådär ett tag. Jag ägnade ca 5 minuter om dagen (blundande i sängen innan jag skulle sova) att visualisera och föreställa mig själv i den nya  situationen. Sedan lät jag de vibrationer och energier jag sände ut jobba åt mig.

Genom att skapa mig – eller i alla fall föreställa mig – den verklighet jag vill ha så drar jag till mig de människor, händelser, chanser och tillfällen som jag behöver för att uppnå målet. Oftast använder jag inte attraktionslagen så drastiskt som jag gjorde vid det här tillfället (då jag faktiskt var ganska desperat och hade jätteont om tid), utan det räcker med att jag styr mina tankar mot att tänka på vad jag vill ha för tillfället, absolut inte på vad jag INTE vill ha för då kommer det istället, och så låter jag situationen komma till mig.

Jag vet att jag egentligen har använt mig av attraktionslagen långt innan jag läste om den. Jag kan se många toppar i min karriär som är helt och hållet direktkopplade till mina tankar, snarare än handlingar. När jag direkt efter min universitetsexamen kammade hem mitt första jobb som PR-assistent på en välkänd byrå i London eller när jag blev erbjuden en position som byråchef efter bara ett år på den medelstora byrån i NY så var det något som jag faktiskt redan hade föreställt mig. Då var det mitt självförtroende som hade lett mig till att tänka i de banorna, men idag vet jag att det inte behövs (det är ju inte alltid ens självförtroende är på topp) utan det räcker att styra tankarna i rätt riktning. När jag väl hamnade på ett första möte på den svenska byrån var jag så inställd på att jobbet redan var mitt (jag hade ju för sjutton redan arbetat där i flera veckors tid, rent mentalt alltså…) att det blev självklart för både dem och mig att jag passade in på byrån och i deras team. Det var även det som VD:n sa till mig efter att jag anställts: ”Du kändes så självklar här på kontoret. Det var som om du alltid jobbat här”. Jag har inte berättat för någon på byrån om det här, inte ens om att det var den enda byrån som jag faktiskt sökte jobb på.

1 kommentar: